Om att ha lätt för att älska, allas rättigheter, min egna tacksamhet och att inte begära något tillbaka.

I veckans poddavsnitt pratar jag och Sandra tillsammans med bloggaren Carola Ekman om både feminism och girl power. Verkligen så kul att ha Carola som poddens första gäst! ♥

I avsnittet berättar Carola om hur hon önskar att hennes döttrar när dom växer upp ska veta att dom inte ägs av någon och att dom har samma rättigheter som män oavsett vad någon säger åt dem. Jag tyckte det här var så otroligt klokt sagt. Jämställdheten måste börja från insidan, att veta att man har samma värde och rättigheter oavsett vad någon annan säger till en. Flera gånger under inspelningen av avsnittet fick jag rysningar på hela kroppen över sakerna som Carro säger. Om ni vill lyssna på avsnittet kan ni göra det HÄR eller genom att klicka på pilen nedanför.

Efter att vi spelat in poddavsnittet var det många tankar som lämnade kvar hos mig. Fick inte ur mig allt jag ville säga i podden eftersom vi överskred tiden när vi hade så mycket att prata om. Vill därför skriva av mig här på bloggen i ett mera personligt blogginlägg istället. Förhoppningsvis kommer vi också att fortsätta med ämnet i podden eftersom det känns som att det finns sååå mycket att prata om inom ämnet! 🙂

Samma värde och rättigheter

Det är just det här med att alla människor har samma värde och rättigheter som jag känner att är så viktigt för mig. Jag önskar bara att alla människor i hela världen skulle veta om det här och förstå att deras liv betyder. Att alla människor skulle förstå att vi är lika mycket värda. Ensamma, sjuka, friska, arbetslösa, studerande, arbetande, rika, fattiga, barn, vuxna, äldre, kvinnor och män, alla har samma värde. Mitt liv är inte mera värt än någon annans. Tänk om vi alla skulle kämpa lite mera för andra, om vi skulle ge lite mera utan att begära något tillbaka?

Jag är så tacksam för alla saker i mitt liv, främst kärleken och att jag har lätt för att älska. Det är nog just kärleken, att känna sig behövd och att behöva någon som jag önskar mest åt varje människa.

Under den senaste tiden känns det som att hela världen är påväg åt fel håll. Men samtidigt känner jag att en del av världen är redo att förändras till det bättre. Bara inom klädindustrin har vi äntligen börjat ifrågasätta och ställa krav på både produktion och vårt eget shoppingbeteende. Förhoppningsvis ska vi även där nå en jämställdhet mellan de som tillverkar och de som bär kläderna.

Jag har länge velat hjälpa men inte vetat vem/vad/hur jag ska gå tillväga. När jag skrev upp mina mål för 2018 var just att hjälpa andra något som jag verkligen ville göra. Under tiden som jag skrev det här blogginlägget googlade jag runt på volontärarbete och skickade in en anmälan till röda korset med frivilligt arbete. Är inte säker på om det är rätt ställe för mig och om jag kommer kunna hjälpa någon men känner att jag måste börja på något sätt. Efter ett år av ångest vet jag att ett vänligt ord, ett telefonsamtal eller en kram kan vara avgörande för en persons välmående. Glöm inte att ett leende eller vänligt ord också är helt gratis. ★

This blogpost is only in Swedish because it’s about the last episode from our podcast (also in swedish).

LÄS MERA

The Capsule Wardrobe

Poddasvnitt: Vad är lycka? 

6 Beauty products for spring

Posted by:Michelle Blomqvist

Leave a Reply